Jo vi fixar på med klänningen. Har gjort två sömnadspass på den riktiga. Ska sy i morgon kväll också. Är uppriktigt glad för era hejarrop. Ska hojta på dig Humla om jag behöver.

 

Just nu funderar jag lite på hur jag ska göra i ryggen. I mönstret har de sytt klänningen helfodrad. Jag fodrar bara överdelen. Ryggen är öppen med en dragkedja där bak. Hoppas nu jag gjorde rätt som sydde dragkedjan först och tänkte sy en infodring efteråt. Nästa steg är att sy ihop hela kjoldelen med överdelen, fast bara fram då. Äsch, vad svårt det är att förklara. Ger sig nog i morgon om jag tänkt rätt.

 

Ska förresten vara föräldraledig i morgon igen. Lite trixigt blev det på jobbet, men jag försökte tänka på mig själv och stå på mig att jag skulle vara ledig. Egentligen tycker mina arbetskamrater också att jag ska vara det, men det måste ju finnas någon vuxen hos barnen också. Vikarier är inte så lätt att få - konstigt med tanke på arbetsmarknaden.

 

Alltså ingenting planerat till i morgon, mer än några telefonsamtal och papper att fixa med, en tur ut till lekplatsen, lite tvätt antagligen och så sömnaden då förstås framåt kvällen.

 

Nattinatt!

för allt stöd man fick innan man började klippa eller???

 

Nu har jag iallafall satt saxen i det riktiga tyget. Började sy lite också. Känns ju som något helt annat men tjejen har fortfarande hoppet kvar. Modellen är iallafall jättefin. Tyget är lite speciellt, veckigt på nåt sätt men ändå blankt och frasigt. Blir förhoppningsvis riktigt läckert. Får nog sätta lite fart nu iallafall.

 

Har lämnat kvar både tyg och det vi sytt på klänningen hemma hos mina föräldrar. Vågar inte ha det här hemma hos klåfingriga lillasyster Olivia som kan allt som mamma gör. Ska försöka hinna sy lite i morgon också.

 

Tyvärr är vår kamera paj, så jag kan inte visa några bilder på varken tyg eller testklänning. Får väl låna en kamera när allt är klart så får ni se resultatet på själva tjejen.

 

Nattinatt!

med stora tjejens prov-klänning. Jag vill så gärna att 16-åringens avslutningsmiddags-klänning ska passa henne precis (tänk om man hade den kroppen), så jag började med en testklänning som jag syr av en gammal gardin.

 

Nu är den nästan färdig och jag har provat den. Sitter perfekt över bysten och ner i midjan. Sedan tog jag visst till lite för mycket över höfterna, men bak sitter den perfekt över ändan. Dessutom råkade klänningen (som jag gjorde som kort modell istället) bli riktigt charmig. Blir nog att hon använder den en del i sommar. Det var inte alls min tanke.

 

Förhoppningsvis har jag lärt mig lite också nu under tiden så jag kan känna mig lite säkrare när jag börjar med den riktiga klänningen. Det är nog dags att börja med den snart....har två veckor på mig tror jag. Känns lite stressigt nästan. Fast jag är ju stärkt i självförtroendet. Förhoppningsvis inte så stursk att jag börjar göra slarvmissar....

 

Nu behöver jag massor av heja-rop så jag vågar ta steget och klippa i det riktiga dyra tyget. Ni hjälper väl mig??

Det är jag som är gnällig. Har dragits med värk i en arm (och skulderblad) i en månads tid lite drygt. Har varit hos läkare och fått inflammationshämmande och värkstillande medicin. Tyvärr har det inte hjälpt mer än att det tar ner värken ltegrann till hanterbar nivå.

 

I måndags gick jag till läkaren igen (efter två veckors medicinering). Jag har nämligen upptäckt att värken egentligen kommer från nacken (fast där känner jag inget). Provade en dag att sätta Olivia på mina axlar som jag brukar när hon vägrar gå, men då började det bränna i nacken på mig och jag fick genast plocka ner henne igen.

 

Av läkaren fick jag fick ytterligare två veckors kur och sedan kommer tid till sjukgymnast. Han trodde nog det var en inflammation, men går det inte över kan det också vara diskbråck. Axlarna var inte särskilt spända, men han var rätt övertygad om att besvären kom från nacken.

 

Idag har jag haft olidligt ont hela dagen. På nätterna vet jag inte hur jag ska ligga, allt känns bakvänt och konstigt. Det tröttar så att ha ont hela tiden. Tänker på vännerna i oktober-gruppen som ofta har ont i sina kroppar. Jag är värdens gnällmamma här hemma - och det uppskattas inte kan jag säga.

Hittade ett recept på rabarberpaj i min pärm:

 

8 bitar

 

Pajdeg:

2½ dl vetemjöl

100 g margarin

1 msk socker

2 msk kallt vatten

 

Fyllning:

1 liter rabarber i bitar

2 ägg

1½ dl socker

100 g hasselnötter, hackade

½ dl potatismjöl

 

Blanda pajdegen, gärna i matberedare. Trygg ut degen i en pajform (18-20 cm i diameter). Låt formen stå kallt 20 minuter. Lägg en dubbelvikt remsa av aluminiumfolie runt kanten så åker inte degen ner vid gräddningen. Nagga botten och förgrädda pajskalet mitt i ugnen 10 minuter (200 grader).

 

vispa äggen pösigt med sockret. Tillsätt nötterna, sikta över potatismjölet och vispa lite till. Lägg rabarberbitarna i pajskalet och bred över smeten. Grädda på nedersta falsen ca 25 minuter 200 grader. Servera pajen ljummen med vaniljvisp.

 

---------------------------

 

Ska ta med pajen till jobbet imorgon till alla mammor i arbetslaget. Det är nämligen min tur att bjuda på fika på tisdagsplaneringen. Fast vaniljvispen var slut i affären, så jag köpte vanlijglass istället. Hoppas bara jag inte glömmer att ta med det till jobbet på morgonen.

 

Har för övrigt en lite spännande arbetsdag i morgon.

Får väl rapportera hur det går och hur pajen smakade.

med ett (?) glas vin och en Ritter (mörk choklad med hela nötter). Firar att kyrkoherdetjänsten gick igenom i kyrkorådet i går och att jag faktiskt hunnit uppdatera hemsidor för partiet nu i kväll. Känner mig härligt avslappnad för första gången på ett par veckor tror jag.....

 

Funderade allvarligt på om jag helt enkelt ska avsäga mig mitt extraknäck med hemsidorna (har ju lite för många extrajobb bredvid heltidstjänsten som lärare). Hade faktiskt bestämt mig, när jag började pilla lite med sidorna. Då märker jag hur himla mysigt och kul jag tycker det är egentligen.....vad göra?????

 

Får väl helt enkelt erkänna att jag är en arbetsmyra, som inte har några mellanlägen mellan total avslappning (ligga i solen/sängen och läsa en bok) och arbete med kropp eller undervisning/administrativt arbete. Tror jag skulle bli knasig om jag inte hade något måste på min att-göra-lista. Tänk vad olika vi är!

 

Fast ni skulle höra hur bestämd jag kan vara när jag faktiskt bestämt mig för att göra något annat - som att besöka lekplatsen en stund eller åka iväg nånstans tillsammans med Olivia. Det är nog svårare för de stora barnen att fånga mig, men de har ju själva fullt upp tills klockan blir ungefär 23 på kvällarna och då är inte jag fullt så energisk längre.

 

Klockan närmar sig.....ska lägga mig med min just nu riktigt trevliga bok "Kronprinsessan". Visar sig att den är värd alla timmar.

 

Nattinatt!

Tycker det var rätt skönt med lite lagom värme några dagar...den riktiga hettan har lagt sig nu. Och äntligen kom helgen då jag inte bokat en massa som ska göras. Dags att påta lite i trädgården.

 

I raderna finns fröer som skulle kunna bli morötter, bönor, sallad och blommor. Vidare har jag planterat gräslök bredvid mitt currygräs (som tyvärr verkar ha gett upp), mejram, dragon och citronmeliss.Lite persilja satte jag ut och sådde frön bredvid. För ett par veckor sedan satte jag ner löken och plockade om bland mina jordgubbsplantor. Rabarbern frodas redan. Kanske kan jag göra första marmeladen i veckan. Paj har vi redan gjort.

 

Jag har inställningen att allt jag sätter i grönsakslandet ska kunna plockas och användas direkt i sommar. Alltså har jag inga mängder av något. Vi njuter när det är säsong och samlar inte i frys och förråd.

 

Sätter ut lite bilder också för att visa hur långt våren kommit i vår trädgård. Blommande körsbärsträd, överblommade pärlhyacinter och tulpaner i full blom. Tack Jannice förresten för din inspiration.

 

ja, kanske inte allt, men det allra mesta känns positivt idag. Mest glad är jag nog för att mannen fått sommarvik inom den bransch han håller på att utbilda sig i. Dessutom inom det område han tror han vill syssla med. Det betyder två inkomster det mesta av sommaren, att han har fått in en fot i rätt fålla och att det funkar med Kreta-resan vi bokat.

 

Sedan har jag jobbat på med mitt arbetsgivar-fritidsintresse. Där tycks också det mesta ordna sig (även om något litet bekymmer dykt upp). Bara det är mer positivt än negativt så känner jag mig nöjd där. Det är en spännande utmaning iallafall som lär mig jättemycket.

 

I kväll har vi träffat nya föräldrar vars barn ska börja i min klass till hösten. Det gick också bra och de verkade över lag trygga och nöjda.

 

Sista glädjeämnet för kvällen var på Aff där vissa signaler kommit att det kan vara okej med en Falkenbergs-träff i sommar. Det vore jätteroligt. Nu måste jag bara kolla av med mina föräldrar och syskon så vi kan vara i stugan.

 

Det enda tråkiga är väl då att Olivia inte är så där rktigt kry. Hon hostar i kväll så hon nästan kräks. Nu hittade vi lite bricanyl i skåpet som hon fick utskrivit förra våren. Hoppas det hjälper någorlunda. Hoppas också att vi slipper mer feber i natt så hon kan gå till dagis i morgon.

för lilla Olivia. Var ju likadant sist att hon fick feber på nätterna. Nu är hon nog lite febrig på dagen också. Verkar inte så sjuk för övrigt, hostar en del förstås. Hmmm.....blir ju allt svårare att lösa dagarna när det är så här.

 

Idag är jag iallafall hemma själv och vabbar. Mannen har prov i skolan så det fanns liksom inget val. Rätt skönt för mig som har hur mycket som helst på jobbet och för övrigt också.

 

Har förresten provat på att MBL-förhandla som arbetsgivare. Kul att lära sig nåt nytt. Nu behöver jag inte vara så orolig nästa gång det är dags. Har inlett förhandlingarna med 3 fack av 4. Hoppas resten löser sig under dagen.

 

Ikväll har vi föräldramöte på jobbet för de nya barnens föräldrar (de som börjar skolan till hösten). Ganska kul träffar med förväntansfulla föräldrar. Några är gamla bekanta för oss, andra helt färska.

 

En ganska ljus dag med andra ord, trots det sjuka barnet. Nackdelen är väl att man inte kan vara ute så mycket själv, men det är ju en liten detalj egentligen.

Nu är han konfirmerad iallafall. Och maten räckte på bjudningen. Tänk att det ska vara så svårt att beräkna.

 

Tyvärr så var lilla tjejen febrig på dagen D, men det fick bli alvedon så hon klarade dagen. Hon var ganska rörlig i kyrkan, men med storasyster på ena sidan och mamma på den andra så kom hon ingenstans. Hon var inte arg iallafall. Fast hon klagade inte på söndagen när hon inte fick följa med till kyrkan.

 

Här är en bild på min stora kille och en på mamman som försöker få honom iordning innan han ska iväg. Fast så mycket längre än mig är han inte, bara någon centimeter.